Äntligen, efter lång väntan och hårt arbete så har serien debuterat i tryckt form i den eminenta tidningen Pondus. Så alla som gillar i AlrunornA och vill se mer av den i pappersformat kan ju gå in på Pondus Sverige (facebook) och tjata hål i öronen på dem att ta in mer av serien, eller kanske bara säga att den är bra.

Ur tidningen.

Men det känns väldigt roligt och det kommer att firas snart med en liten torta. Ett stort plus är ju att det blev först i Pondus, en bra tidning. Inte nog med det, i och med att publikationen släpptes den 22 i 11 så kommer Jubbes födelsedag att vara 22 i 11.

Framsidan på Pondus nr 11.

Ha det gott alla där ute i cyberrymden och må kraften vara med er!

Så där. Nr 222 är klar och uppe. En av de första reaktionerna på den var ”Jag fattar inte.” ja, ja. Alla kan inte gilla allt. Vet ju att bland mina favoritserier så finns det bottenskrap också. Antar favoritserierna har övervägande roliga serieremsor och att det förmodligen aldrig kommer en serie som är hundraprocentig.

BenBerta

BenBerta dyker upp för första gången med, jag får se om jag ska ha med henne flera gånger.  Ser lite lagom bisarr ut, BenBerta alltså. Men man ska ju ha något om figuren och gå på. Ha lite kött på benen så att säga.

Bokmässa den 23 också… som jag inte kan gå på.  Dumt.

Sedan funderar jag… varför har man en kreativ motor vars bränsle tyck vara sötsaker…  Inte bra. Med risk för att låta som en gravid Greger så får jag nog snart springa och köpa lakris. (Greger är från TV-serien NileCity.) Nåja, det kunde vara värre, det kunde vara sprit som drivmedel.

Trostags... någonting i alla fall.

Sjukskriven för gikt. Passar på att rita lite på serien då det inte gör för ont. Ja, nu är i alla fall nr 222 färdigritad, men inte färgsatt. Ska ta och äta något och kolla av Facebook  också innan jag sätter färg på Jubbes tillvaro.  Men nr 222 kommer upp snart. Om inte i dag så i morgon i alla fall.

Kan ju avslöja att Cap-Os ska vara med. Döskallen med attityd.

Att hålla färgen!

Jaha… Söndag. Vaknar med ett ryck och var klarvaken. Efter att utforskat flickvännens X-Box och tittat på en del andra serietecknares hemsidor, (http://patriknorrman.blogspot.com/  http://www.hermanhedning.com/) som jag inte tänker nämna här, så fick jag inspiration att färglägga några av mina gamla serieremsor.

Min förra dator gillade bara blått om jag försökte färgsätta serien. En fin heltäckande blå med fin vit text till. Nu går det betydligt bättre. Men, säg den glädje… och så vidare… de gamla remsorna var ju inte gjorda för färg… Tusan bövlar. Det är sådant retuscheringsjobb med dem. Men, men det måste göras.

Svarta fingrar.

Så, då var man klar med remsa 221. Den nya känns bättre än den kasserade varianten. Det färdiga resultatet kan beskådas på www.svartegrim.blogspot.com

Önskar bara att jag hade svarta fingrar så att jag slapp arbeta om och retuschera då och då. Nåja, det var ju första gången jag fick börja om från början på en remsa. Men retuschering blir det ofta.

Tusch och retusch!

Humm…

Ja, själva bloggutrymmet kan man ju ha till en seriedagbok… eller något sådant… för de som är intresserade.

Senaste serieremsa blev så dålig i komposition och rendering att jag, för första gången, kommer att skrota den och göra en helt ny från börja.  Några småfel kan man ju alltid retuschera i datorn. Men denna gång kändes det bortom all räddning.  

Man ska nog inte sitta och rita när man är trött. Får helt enkelt ta tag i den under helgen… eller så.

Har i alla fall en provskiss på den remsan som jag är nöjd med. Lyckades få möjligheten att avnjuta senaste nr av Herman Hedning med drakar och orcher i skön kombination.

Kanske jag kan rita lite i morgon, fredag, och få de hela klart på kvällen eller lördagen. I vilket fall som så kommer den nya remsan upp på www.svartegrim.blogspot.com när den är klar och jag kan avslöja lite, att det kommer att vara lite politisk filosofi.

Ha det så bra så länge alla serieälskare där ute, så ses vi snart.